Det är vad jag skulle vilja ge personalen på Dunderklumpens förskola vilket jag oxå berättade för chefen när jag hämtade Gustav idag. Detta enbart för att vi började prata om hur mycket han utvecklats i språket. Inte för att han säger så många fler ord men man märker att han försöker. Å han berättar enormt mycket med tecken. Jag sa att det har hänt väldigt mycket sen han bytte dagis i augusti och det är därav jag vill ge dem en stor kram. Tänk att dagis kan påverka ett så litet barn så mycket trots att vi lediga dagar försökte hitta på utvecklande saker som att läsa böcker, träffa andra barn, vara på lekplatsen och träna motoriken, teckna massor hemma när dagis vägrade använda tecken trots kurs och massa annat som är utvecklande. Dock tar ju dagis en stor del av dagen/tiden och mår man då inte bra hänger ju det med även de lediga dagarna. Chefen är ju naturligtvis glad över att det funkar så bra. Gustav mådde ju bättre av att byta dagis till skillnad mot en del barn som kan tycka att det är jobbigt att byta. Som chefen sa det är sorligt att det kan vara så illa. Å visst är det sorgligt! Fruktansvärt sorgligt att människor som jobbar med barn är så fruktansvärt inkompetenta och ovilliga till att göra meningsfulla saker med barnen om dagarna. Att det ens finns sådana dagis 2014. Jag ångrar mig så enormt att jag bara inte lyfte upp honom från den där jädrans barnvagnen efter första lämningen när jag 20 min senare kom ut till ett barn som bara hade gråtit lite grann men som sitter i samma barnvagn med snor långt in i munnen och när på hakan och hela kinderna våta av tårar. att jag inte gick på min förbannade magkänsla och inte lyfte upp honom och stegade raka vägen ut från helvetet och över till chefen för dagiset. Då hade jag ju kunnat visa upp hur han såg ut och frågat henne om hon tyckte att han hade gråtit lite, med betoning på lite. Men jag litade på att de visste vad de gjorde och jag ignorerade mina känslor för att jag trodde att ett dagis som skolat in många hundra barn vet vad de sysslar med. Jag hoppas verkligen att tiden kan läka sår i detta fallet. Jag hoppas verkligen att Gustav kommer över det helvete som var. 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag har bestämt mig för att byta blogg då den här är lite svår att uppdatera från mobilen. Det är både bra och dåligt att byta blogg. De senaste fem åren i mitt liv finns i den här bloggen vilket inte går att följa på samma sätt vid ett byte men jag ...

Idag har mormor och morfar åkt hem igen, efter en hel vecka hos som inte känts som det då jag jobbat eller sovit det mesta. Gustav har i alla fall fått en massa bus och lek.  ...

Jag, Alle och mamma åkte bussen till Väla för att shoppa på julrean. Vi har ju sådant lyx nu att vi kan ta bussen hela vägen bort till Väla. Det var ju inte bara vi som tänkt den tanken. Han väl halva Väla utan att för den sakens skull inte ens kolla...

Efter två julnätterjobb är jag nu lite ledig. Äntligen! Även om jag gjorde det lite juligt på jobbet med tomteluva.  ...

Tomten kom till oss i år också