Idag lyckades jag pricka in telefontiden hos logopeden. Vi pratade om dagiset from hell, hur negativt det påverkat Gustavs utveckling och hur bra det blivit nu. Hur enormt mycket han har utvecklats sen han började på Dunderklumpen. Jag berättade hur mycket han tecknar, att vi inte hinner med i alla tecken han lär sig, och hur det talade språket förändrats från entoniga ljud till mer nyanserade ljud och att han säger ungefär 8 ord. De orden han lärt sig verbalt har han först tecknat. Hon tyckte det var väldigt spännande att höra om honom och att det är väldigt intressant hur de barn som får tecken som stöd först tecknar och sedan verbalt lär sig orden. Det är ju det som är lite vitsen att få igång spårket men det är häftigt att se att det verkligen är så Gustav utvecklar sitt talade språk. Hon tycker det är väldigt bra att han fått möjlighet att ha tecken som stöd så tidigt. Hon kallar oss till våren för att se hur det går. Tyvärr får vi då åka till Malmö för att logopederna inriktade på barn och förskola/skola flyttat till Malmö av någon konstig idiotanledning trots att det mesta av ÖNH-kliniken finns i Lund.

Jag berättade oxå om utvecklingssamtalet från förskolan där de tittat på hans utvecklingen. De kan se att han är sen med det verbala språket men om man räknar med tecken som språk är han lika långt i utvecklingen som jämnåriga. Dock kan det ge viss svårighet att inte ha det talade språket eftersom det ibland kan vara svårt att se vad han tecknar och det krävs att man kan tecken. Dock är han väldigt kommunikationsvillig vilket är bra. Så vi fortsätter teckna och prata. Gustav är just nu väldigt uppmärksam på vad vi tecknar och härmar gärna efter.